emmasresor.blogg.se

Den 8e Juni satte jag mig på flyget mot Rio för att fylla dagarna med härlig sightseeing och vackra vyer. Allt gick hur bra som helst och jag kom fram till hostlet precis som jag skulle. Det enda problemet jag stött på än så länge var ryggskott men det är inget som inte lite smärtstillande kan dämpa, så jag kunde i alla fall ta mig framåt (men det var en jäkla utmaning att ta sig upp till min våningssäng som jag så lämpligt hade blivit tilldelad). Det blev en snabb matbit och en promenad längs några gator innan jag slängde mig i sängen för att vara pigg och glad när portugiserna skulle anlända dagen efter. Klockan 11 dagen efter skulle de vara framme på hostlet så därför slog jag mig ner i soffan och väntade... och väntade... när det tillslut hade gått 2 timmar orkade inte min kurrande mage längre och jag lämnade en lapp i receptionen ifall de skulle dyka upp när jag var borta. Men när jag kom tillbaks hade de fortfarande inte dykt upp och resten av dagen höll jag mig nära hostlet för att inte missa dem om de skulle dyka upp. Tillslut tröttnade jag och när jag var ute på en promenad längs med Ipanema-stranden dök helt plötsligt Neuza upp, en av tjejerna som bott med oss i huset och som var på en egen liten semester i staden. Vi drog lite spontant på en konsert som hölls på stranden och spanade in Vanessa de Mata och njöt av go, brasiliansk musik med sanden mellan tårna. 

 

När jag kom tillbaks till hostlet hade jag klockan 11 på kvällen fått ett meddelande från en av portugiserna, de hade tydligen lyckats säga fel hostel till mig när jag undrade vart de skulle bo så nu bodde vi på helt olika ställen. Jäkligt irriterande när man planerat hela resan tillsammans så pga min tjurighet bestämde jag mig för att göra allt själv istället, på det viset skulle jag slippa spendera en massa tid med att pendla fram och tillbaks till deras hostel. Dagen efter skulle jag möta upp Neuza för att gå på konstmuséum men pga missförstånd hittade vi inte varandra och jag hade därmed slösat bort 1,5 dag på att vänta på folk och bestämde mig för att det fick vara nog! Så jag gick på egna upptäcktsfärder resten av dagen. Som tur var stötte jag på en helt underbar tjej från Holland som också reste runt själv i Rio. Eftersom hon varit där någon vecka innan mig hade hon bra koll på bussar och platser att besöka så tack vare henne fick jag se allt jag ville så som området Lapa med de kända och färgsprakande trapporna, Pao de Acucar, christo remedeer osv. Helt underbart! 

 

Den 13e var det dags att åka hem men precis när jag checkat ut från hostlet började jag bli lite illamående. Var inte alls sugen på att käka och när jag kom fram till flygplatsen hade det blivit så pass illa att frukosten inte längre ville hålla magen sällskap. Jag spydde och spydde på flyget mot Sao Paulo och när vi landade höll jag på att svimma. När jag skulle gå på nästa flyg i Sao Paulo mot Porto Alegre var det nära att jag inte gick på flyget då jag höll på att svimma när jag skulle borda. När vi landat hade det blivit en aning bättre och efter en 3 timmars bussfärd var jag äntligen framme i Lajeado. Naturligtvis mådde jag ganska okej när jag väl var framme... jo men visst, inte alls irriterande!! Antagligen handlade det om matförgiftning... Känns inte som att turen varit på min sida under resan men jag ska väl inte klaga, jag fick se Rio i alla fall!!